Stigsjö...

När jag växte upp var det bara två saker som gällde. Fotboll och fiske. Jag bodde så som många förr gjorde med mina släktingar som grannar. Längst upp jag med mamma pappa och syster. Nedanför mig tremänning Fredrik med mor och far. Lite längre ner barndomskompis Erik och Gustaf med sina systrar och mor och far. Längst ner bodde morfar,mormor och huset bredvid mina tre kusiner Ulrika, Linnea, Eva-Karin med mor(Margareta)och far(Jörgen).
Så mycket springande det var mellan alla hus. Men ack så roligt det var. Det spelades som sagt fotboll så flera fönster fick lagas. Det fiskades så mycket att det blev till och med för mycket för mormors katter Totte och Kalle. Att få växa upp på landet med nära och kära är något jag är väldigt glad för. Bara glada minnen. Jag kunde inte önskat mig en bättre barndom helt enkelt.

Visst är det så att när man nu är vuxen. Eller i alla fall äldre. Att man har mindre kontakt med sina barndomsvänner osv och att man verkligen inte träffar varandra så ofta. Men jag tror att de som jag hoppas att våra framtida barn får uppleva det vi fick. I alla fall att barndomen blir så härlig som den var för mig.

Tack Stigsjö!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0